torsdag 30 september 2010

Terapeutiska långkok

Eller snarare "långstek". (Det där om att svenska språket är fattigt på ord sägs vara en myt, men jag tycker att man ständigt behöver uppfinna nya...).

Anyway, när jag har haft en hektisk dag vill jag laga något snabbt, eller ännu hellre köpa hem något. Men när varje dag i veckan känns som om jag spurtar mig igenom ett maratonlopp får jag nog av allt som går snabbt. Då vill jag istället laga något som tar tillräckligt lång tid för att jag ska hinna varva ner. Och det tar ett tag, jag är värdelös på att slappna av. TVn gör mig rastlös, en bok kan fungera men just nu harvar jag mig igenom några böcker av Doris Lessing och snigeltempot i dem gör mig än mer stressad. Jag tror att Svenska akademien satt med en hög böcker, började med Lessing, läste femtio sidor, gav upp och tänkte "good enough, hon får Nobelpriset". Nej, de tänkte förmodligen "bra nog, hon får Nobelpriset". Att slänga sig med engelska uttryck i akademien är väl som att svära i kyrkan eller värre. Alltså: min återhämtning och terapi den här veckan har istället fått vara att sitta vid köksön och stirra in i ugnen. Det är helt underbart fridfullt.

Långstek 1: Fläskkarré med höstiga tillbehör
Igår köpte vi en fläskkarré, lade på några smörklickar och ganska mycket salt och lät den vara i ugnen i 175 grader tills termometern visade 82 grader. Det tog en timme och fyrtiofem minuter. Vi öste den några gånger under tiden.

Köttet blev nästan knaprigt runtom och saftigt inuti.

Till detta gjorde jag en improviserad kål- och äppelröra. Jag fräste ett par skivade äpplen i lite smör och lade efter en stund i grovhackad vitkål. När detta blivit mjukt och lite gyllenbrunt på sina håll hällde jag i några matskedar vatten, en tesked grönsaksbuljong, någon tesked flytande honung och havssalt. Det blev riktigt gott till köttet. Detta åt vi med potatis (amandine från Bondens egen marknad) och lite sås gjord på stekskyn.

Långstek 2: Tortiera di patate e funghi
Idag gav jag mig på en inte fullt lika tidskrävande rätt, en gratäng med potatis, champinjoner och citron. Fick tipset av en kollega.

Skala och skiva ett kilo potatis. Skär av fötterna på 300-400 gram champinjoner och skiva dem. Pressa saften ur en citron och häll över champinjonerna. Riv en deciliter vitt bröd, 50 gram parmesan, hacka ett knippe bladpersilja och blanda. Smöra en form. Varva potatis, champinjoner, brödblandningen, olivlja, salt och peppar. Ställ i ugnen i minst en timme i 175 grader.

Var inte så sugen på maffiga köttbitar idag igen så det blev ett par skivor rostbiff till.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar