En god laxpudding

Först och främst vill jag utfärda en liten varning för citronkakorna jag nöjt skrev om i förra inlägget. Testa inte att baka dessa, det krävs justeringar innan de blir som jag tänkt. De blev bra vid första anblicken, och provsmakningen, men dagen efter var de skumma i konsistensen. Gör om, gör rätt. Jag återkommer med förbättrat recept.

Idag har jag lagat laxpudding, det blir mycket husmanskost för tillfället. Laxpudding är en gammal favorit som alltid blir gott. Enda gången det misslyckats var när jag skulle göra en smalare variant. Det var tydligen ingen bra idé, då är det bättre att äta en mindre portion.

Mitt bästa laxpuddingsminne är när jag var på mitt livs första (och hittills enda) skidresa. Vi var fyra personer som åkte till Sälen och vi tog med mat för var sin kväll. En person i ressällskapet råkar vara kock till yrket, en makalös kock, och han tog med sig en lika makalös laxpudding. Efter en hel dags skidåkning, med nästan brutna ben, nästan brutna armar och fullständigt utmattade fötter, satt det väldigt fint.

Laxpudding (fyra personer)

Koka 600-700 gram potatis med skalet på. Låt dem svalna. Skala och skiva dem.

Hacka en liten gul lök och fräs den i lite smör så att den blir mjuk och glansig.

Plocka fram 400 gram rimmad eller gravad lax ur gömmorna.

Smöra en form. Varva potatis, lax, lök och hackad dill, potatis, lax, lök och hackad dill och slutligen potatis. Vid närmare eftertanke kan du varva lagren precis som du vill, bara det är potatis underst och överst i formen.

Häll på en blandning bestående av tre ägg, 2 dl mjölk, 2 dl grädde, salt och lite vitpeppar. Lägg på några små smörklickar och grädda i 175 grader i ca en timme.

Lite dillsmör på toppen skadar inte. Jag tycker dock att denna bild är ganska pinsam, jag glömde ju grönsakerna. Det får bli bättring framöver... Gott var det iallafall, precis vad som behövdes för att liva upp en mulen tisdag.

Kåldolmar och mandelkakor med limoncello

Kåldolmar är en av mina favoriträtter, som jag beställer av nära och kära så fort jag får tillfälle, men jag har faktiskt aldrig testat att laga det själv. Idag var premiären. Det är så roligt att laga pilliga rätter med många moment. Jag är inte den mest kreativa matlagaren, den som kommer på en massa nya rätter eller som lyckas med allt. Men jag tycker att det är kul att koordinera matlagningen, själva timingen är min styrka. Ju fler moment eller rätter, ju mindre tid - desto roligare. Kåldolmar är inte särskilt krångligt, men det är en del att pyssla med och jag passade samtidigt på att göra mandelkakor med limoncello, vilket gjorde det hela till en utmaning.

Jag gjorde en jättesats kåldolmar för att frysa in och ha som luncher. Receptet jag skriver här räcker till ca 35 kåldolmar, härligt att ha och tina upp när kåldolmeandan faller på. Eftersom det tar en stund att göra dem kan man lika gärna göra många.

Koka upp en stor gryta med vatten. Skär runt "stammen" i botten på två vitkålshuvuden. Koka ett huvud i taget med undersidan uppåt. Ta ur bladen efterhand de blir mjuka och torka på handduk. man får lirka lite, gärna med en stekpincett.

Koka 2,d dl ris (torrvikt) och finhacka tre gula lökar. Fräs löken mjuk och blanda med 1 kg blandfärs och med det färdigkokta riset. Salta och peppra (ganska mycket salt krävs). Rulla in några matskedar färs i ett kålblad. Skär av eventuella hårda eller tjocka delar på bladet, det ska gå lätt att vika in kanterna och rulla in dem.

Lägg de färdiga dolmarna i smörade formar. Smält en rejäl smörklick (30-40g) i en kastrull, häll på några teskedar sirap och några teskedar soja så att det blir en fin sky. Skeda den över kåldolmarna innan du sätter dem i ugnen. Stek i 225 grader i 25 minuter. Vänd alla dolmar så att ovansidan hamnar underst och grädda i ca 20 minuter till. I formen bildas steksky som du kan ösa över dem ett par gånger under stekningen.

Servera med potatismos och rårörda lingon.

Jag har tidigare nämnt ett café i Lund som har fina små mandelkakor med limoncello. Jag har velat göra sådana men har inte hittat något recept. Ett experiment (modigt med tanke på att jag inte alls är någon bakare - eller säger man bagare? Jag är hur som helst inte något av det.), och inspiration från andra recept, ledde till dessa trevlig kakor. Inte exakt som de i Lund, men nära nog.

Mixa 200 g mandelmassa med ett ägg. Häll i finrivet skal av en citron, ett par matskedar limoncello, ett par matskedar florsocker och mjöl. Det är svårt att säga en exakt mängd mjöl. Kanske lite mer än en halv deciliter. Man får pröva sig fram så att konsistensen på smeten blir bra. Det ska gå att skeda upp smeten på en plåt utam att de flyter ut för mycket.

Grädda i 225 grader tills de börjar bli gyllenbruna i kanterna. Det tar max 10 minuter. Pudra med florsocker innan servering.

Mer husmanskost blir det i veckan: biff à la Lindström och laxpudding (mm) står på schemat.

Meze med raki

Vaknade igår, kom på att det skulle komma vänner på middag till kvällen, såg mig omkring i lägenheten och fick nästan panik. Vi hade inte hunnit röja undan efter julledighetens renoveringssatsningar, hade inte orkat röja undan efter fredagskvällens brakmiddag på tu man hand och hade inte någon riktig matinspiration. Av någon anledning gick det ihop ändå med samlade krafter (och genom att trycka in allt i sovrummet, där man nu knappt kommer in) och det blev en riktigt trevlig kväll såklart!

Jag gillar plockmat av flera anledningar, dels är det kul att laga, man sitter längre med maten och om det är något man inte gillar finns det annat att plocka av. Meze var längesen, kom M på, så det blev det.


Till maten drack vi raki. Anis ger mig starka barndomsvibbar, dels för att jag brukade gå och äta anis i trädgården som liten, dels för att jag tyckte att det var gott att sniffa på föräldrarnas pastis under Frankriketurerna. Lakrits har alltid fått munnen att vattnas på mig. Det får även raki, som utspätt med vatten och ett par isbitar passar riktigt bra till orientalisk mat.

Hummus
Skölj två burkar kikärtor noggrannt. Kör i matberedare tillsammans med två vitlöksklyftor, en halv tesked spiskummin, saft av en halv citron och tre matskedar olivolja. Späd med vatten till önskad konsistens.

Baba ghanoush
Halvera tre medelstora auberginer på längden och baka i ugn (200 grader) i ca 20 minuter tills de är mjuka. Ta bort skalet när de svalnat och kör i matberedare tillsammans med två pressade vitlöksklyftor, ett par matskedar balsamvinäger, salt och svartpeppar. När allt körts sönder, tillsätt olivolja, ca tre matskedar.


Kyckling med mandel och citron
Marinera 1,5 kg kycklingben några timmar i en blandning av två dl matyoghurt, rivet skal från en citron, en halv pressad citron, två pressade vitlöksklyftor, en och en halv tesked mald nejlika, en tesked torkad oregano och och en halv tesked kajennpeppar. Stek i ugnen på 225 grader, ca tjugofem minuter. När de är klara, ös dem med saften på plåten, strö på flagad mandel och låt steka några minuter till så att mandeln får lite färg.

Tabouleh
Tillaga bulgur eller couscous för fyra personer. Blanda med en rejäl näve hackad bladpersilja, en näve hackad mynta, hackade småtomater och hackad gurka. Häll övrer ett par matskedar olivolja och saften av en pressad citron.

Bakad sötpotatis
Sötpotatis är så härligt sött och gott. Potatisen ovan är klyftad, vänd i olivolja och bakad i 225 grader ca 25 minuter. Strö på lite sesamfrön de sista fem minuterna.

Köttfärsspett
Blanda 600g nötfärs med en näve finhackad persilja, några matskedar hackad mynta, två matskedar rivet citronskal, en pressad vitlöksklyfta, salt och svartpeppar. Trä på blötlagda träspett och grilla i ugn på hög värme tills de fått fin färg, ca 8 minuter.

Och så lite oliver och bröd till. Aubergineröran, sötpotatisen och kyckligen var nog mina favoriter, men allt behövdes för helheten. Jag hade inte velat plocka bort något.

Till efterrätt hade vi baklava som M köpt på Norra Grängesbergsgatan. De avlånga nedan är alldeles makalöst goda. Jag är galen i baklava, antingen till en kopp kaffe/te eller, som igår, med en kula vaniljglass.

Den uppmärksamma har kanske redan noterat att det för första gången, åtminstone i bloggen, ligger en duk på bordet. Jag är inte bara anti gardiner, som jag tidigare nämnt, jag använder inte heller dukar. Nu fick jag ett ryck, har ingen aning om var det kom ifrån, och gick och köpte en på Indiska. På plussidan får jag erkänna att det blir mycket mindre slamrigt och mycket mer hemtrevligt med duk. Dessutom är den fin. På minussidan: tvättning och strykning, suck... Får se om jag får mersmak.
Jag ringde hem och sa "mamma, jag har köpt en duk". "Äntligen!", utropade hon med Fylkings entusiasm. "Det finns kanske hopp om gardiner också?". Nej.

Dags att ta bort adventsljusstaken?

Tillbaka som en ny, bättre och lite rundare människa

Ojoj, det är skandalöst länge sedan jag bloggade. Jag tappade disciplinen efter en NY-resa i november och december är ju som det är... Det vill säga allt för få dagar för allt det som man vill hinna med innan årets slut. Nåväl, när det gäller bloggen hade jag som nyårslöfte att lägga ner eller ta mig i kragen. Jag tog mig i kragen och här är jag nu.

New York är en fantastisk stad. Jag älskar den, och jag älskar min coola och mysiga syster som bor där sedan några år tillbaka. NY bjuder såklart på matupplevelser av alla de slag. Mest mastiga, tunga och flottiga sådana (det tog ett par veckor innan jag kunde äta stekt mat igen).

M tog en bild på mig när vi åt vår första frukost - pigga ögon, rosiga kinder och en hy utan större fel och brister. Han tog också en bild på mig när vi åt den sista frukosten lite mer än en vecka senare, och jag ser ut som om jag spelat in en egen version av filmen Supersize Me - glåmig och risig med synbart rundare kinder. Inget för bloggen med andra ord. Men jag gillar verkligen käket Over There, det amerikanska köket ger mig en känsla av barnkalas: man proppar i sig korv, glass och burgare som om det inte fanns en morgondag.

Klassisk frukost på klassisk diner.

På bilden ovan har jag en belgisk våffla med jordgubbar och grädde. M en omelett på tre ägg, två rostmackor och en respektingivande hög stekt potatis. Gott som bara den, men kaffet... Första morgonen beställde vi en kaffe och en te, och fick in vad som såg ut att vara två koppar te. Jag skulle precis vifta till mig servitören för att klaga då jag känner en svag kaffedoft från min mugg. Det var inte te, det var kaffe. Eller snarare tre kaffebönor och en massa varmt vatten.

Några tips till dig som ska till New York:

1. Ät på Amy Ruth's i Harlem
På Amy Ruth's är maten rejäl, minst sagt. Kanske inte de gigantiska portionerna man får på andra ställen, men man blir mätt, tro mig! Kyckling, revben, majsbröd och en massa annat gott. Man beställer en rätt och får två tillbehör på köpet. Atmosfären är speciell, både på restaurangen och i Harlem, men det är helt klart en upplevelse. Jag har inte riktigt förlåtit servitrisen för att hon trodde att jag var en man (???), men måste ändå rekommendera stället.

Honungsglaserad kyckling med potatismos och Collard greens (lite spenataktigt och inte särskilt gott).

2. Ät Buffalo wings med blåmögelsås och selleri
Vi är inte känsliga för stark mat men tänkte ändå att det skulle bli lagom att välja mediumstarka vingar (det fanns 5-6 alternativ). Ändå var det riktigt, riktigt starkt. Hade vi valt den starkaste varianten hade de varit helt oätliga. De här var för starka, men de var också väldigt goda. Den milda såsen var ett fint komplement.

Här serverade med Macaroni and cheese.

3. Ät på Shake Shack flera gånger
Egentligen borde detta tips stå allra först. En hamburgare blir inte bättre än på Shake Shack. Man måste gå dit, det finns inget alternativ, och man måste gå flera gånger. Jag är urkräsen med kött. McDonalds och liknande kedjor har inte en chans, jag kan bara inte äta burgare där. Så tro mig när jag säger att dessa är suveräna. Som om det inte är nog har de ett eget öl, Shackmeister, och det bryggs av Brooklyn Brewery. Brooklyn gör det godaste ölet enligt mig. Ölsnobbar, britter vanligtvis, har ju sitt välkända talesätt "American beer is like making love in a canoe : It's fuckin' close to water". Möjligt, men gott är det.

Shake Shack på 8th Avenue.

Makalösa pommes och goda Shackmeister.

Mmmmm...

4. På tal om Shackmeister, du måste besöka Brooklyn Brewery!
Även om du håller med om att amerikanskt öl är som rajtantajtan i en kanot (betvivlar att någon verkligen testat det) är ett besök på Brooklyn Brewery verkligen att rekommendera. Hoppa av tunnelbanan i Williamsburg och gå några kvarter. Bryggeriet har öppet lördagar och söndagar och folk vallfärdar dit med enorma pizzakartonger i nävarna. Väl där köper man ölpolletter som man kan växla in i baren och testa de olika sorterna. Dessutom kan man gå en guidad tur och höra roliga anekdoter om när de startade som mikrobryggeri. Brooklyn Lager och Brooklyn Brown Ale är mina favoriter. Just de sorterna går även att köpa här hemma, men de smakar liksom bättre i Brooklyn.

Byggnaden är lite hemlig men det är lätt att hitta dit...


...och inne är det livat.

Mycket annat gott åt jag, men om detta inte ska bli tidernas längsta blogginlägg är det dags att stoppa här. Ett sista matrelaterat (?) tips är att gå och köpa en kaffe och en lunchmacka av Rupert på Hello Deli. Förvånansvärt få vet vem han är har det visat sig såhär i efterhand, till min stora besvikelse. Men om du kan din Letterman är det värt ett kort stopp.

I övrigt är det mest jul och nyår som hänt sedan sist. Och det klassiska svenska julbordet skiljer sig inte sådär jättemycket från det klassiska amerikanska köket. Det är förvisso godare men kalorierna är ungefär desamma. Dvs många. Nu är det nytt år, nya ambitioner och en förhoppning om att vara någorlunda fit inför Beach -11. Så här såg min senaste mathandling ut:

Men säg den ambition som varar för alltid. Vid närmare eftertanke, säg den ambition som varar längre än några dagar... På tal om det kan jag tipsa om dagens hyfsat trevliga tisdagmiddag: pasta (vad annars) med svamp, bacon och parmesan.


Fräs hundra gram tärnat bacon tills den får lite färg. Lägg i 400g grovhackad svamp (här portabello och champinjon), två finhackade scharlottenlökar och två finhackade vitlöksklyftor. Fräs vidare några minuter. Häll på 1,5 dl vitt vin och låt puttra tills det kokat in. Servera med färsk bandpasta, hackad persilja och riven parmesan.


På återseende!